Olika bedrägerityper

Bedragaren tar kontakt via telefon och utger sig vara till exempel från banken, elektronikkedja eller från en myndighet, påstår ofta att det är bråttom och anger olika skäl till att kunden ska använda sina bankkoder eller lämna ut sina koder. Målet är att komma in i nätbanken för att överföra pengar eller komma åt kundens bankkoder.

Tips:

• Lämna aldrig ut dina personliga koder eller kontouppgifter.
• Använd aldrig dina bankkoder på uppmaning av någon som kontaktar dig.
• Om du blir misstänksam, lägg på luren och ring till den de påstår sig vara för att kontrollera.

Ibland dyker det upp e-postmeddelanden med uppmaningar att uppdatera kontouppgifter, lösenord osv. Det kan t.ex. handla om en bluff där du får ett e-postmeddelande som påstår att du vunnit en massa pengar. Tidvis händer det att meddelandet ser ut att komma från en bank som vill att du ska bekräfta ditt konto- eller kortnummer eller från Skatteförvaltningen som meddelar att du ska få återbäring. De flesta phishing-varianterna innehåller ofta en länk där du kan "bekräfta" ditt konto- eller kortnummer.

Tips:

• Fyll aldrig i personuppgifter i ett e-postformulär.
• Var uppmärksam på e-post som efterfrågar personlig information och/eller är felstavat.
• Öppna inte länkar i e-post du inte känner igen.

Kontrollera alltid riktigheten av avsändarens e-post genom att klicka på avsändarens adress. Om adressens form är suspekt har en officiell instans inte skickat meddelandet.

Bedragare kan också kontakta dig via SMS. Syftet är ofta att få dig att klicka på en länk och fylla i personliga uppgifter som bedragarna sen kan använda.

Tips:

• Klicka inte på länkar från okända avsändare.
• Lämna inte ut dina person- eller kortuppgifter eller dina koder.

En bluffaktura skickas ofta va mejl och är ett krav på betalning för en vara eller tjänst som du eller ditt företag aldrig har beställt eller fått levererad. Det kan också hända att en säljare, via telefon, försöker hävda att ni har ingått ett avtal och kräver dig på pengar.

Tips:

• Är fakturan rimlig? Har vi köpt den här varan/tjänsten?
• Framgår det av fakturan att den egentligen är ett erbjudande av något slag?
• Är kontonumret samma som förra gången?

Du kan även göra en googlesökning på företaget som sänt fakturan. Vanligtvis är det lätt att hitta uppgifter om företag som skickar falska fakturor.

En identitetsstöld innebär att någon använder din identitet för att till exempel köpa varor, teckna abonnemang eller ta lån i ditt namn.

Tips:

• Var försiktig med vilken information du lägger ut på nätet och sociala medier.
• Börja använda Suomen Asiakastietos tjänst Oma Luottokielto – Eget kreditförbud.

Du har fått ett mejl eller samtal från en utländsk placeringsrådgivare som vill att du ska investera dina besparingar i aktier eller i fonder med ”goda” framtidsutsikter. Alternativt kan du ha fått erbjudande om att spekulera i kryptovalutor och binära optioner som nästan låter för bra för att vara sant. Var då uppmärksam innan du ger dig in i en affär. Det kan handla om så kallat investeringsbedrägeri där du aldrig får tillbaka dina investerade pengar. Vanligtvis börjar bedrägerierna med en initial betalning på cirka 250 euro som ditt kreditkort debiteras med.

Om du ändå blir intresserad av ett erbjudande, kolla upp vad det är du ska betala för och till vem.

Tips:

• Har företaget koncession? Hur länge har företaget bedrivit placeringsverksamhet?
• Seriösa företag saluför sällan placeringar över telefon, särskilt inte på kvällar.
• Kontrollera om företaget finns på Finansinspektionens varningslista (länk) eller om det finns annan information om företaget på nätet.

Kärleks- eller romansbedrägerier inleds vanligtvis på nätet, till exempel på Facebook eller dejtingsida. Rätt ofta är bedragaren ”en militär” eller ”en ingenjör” på uppdrag utomlands”. Bedragaren kontaktar en person och de börjar chatta, skicka e-post och prata i telefon. Den här kontakten kan ofta pågå i månader och bedragaren bedyrar snabbt sin kärlek och pratar om en gemensam framtid. Efter ett tag, börjar bedragaren att begära pengar under olika förevändningar, till exempel sjukhuskostnader och resor.

Tips:

• Se upp för "soldater” som ber dig skicka pengar.
• Skicka aldrig pengar till någon som du inte träffat och som ber dig om pengar på nätet.
• Om du har blivit lurad, meddela banken och gör en polisanmälan. Du är inte ensam – det är många som har lurats på det här sättet.

Du får stöd till exempel av specialisterna hos Brottsofferjouren (riku.fi). Du kan också ringa Brottsofferjouren anonymt.

Vad är en smurf?

Med smurf (money mule) avses en person som anlitas för att ta emot och förmedla pengar via sitt konto.  Smurfar erbjuds ofta en kompensation för det förmedlade beloppet. Ofta utnyttjas även bedrägerioffer (t.ex. romansbedrägerier) för att dölja pengarnas olagliga ursprung.

Hur kan jag undvika att bli utnyttjad som en smurf? 

Som kontoinnehavare är du skyldig att veta vilka pengar som finns på och förmedlas via ditt konto. Om du inte vet pengarnas ursprung, kontakta banken eller polisen innan du förmedlar pengar.  Suspekta fall blir i regel föremål för polisutredning, och dessutom kan banken vara tvungen att begränsa kundens tjänster.

Vad ska jag göra om jag har utnyttjats som smurf?

Kontakta den lokala polisen och meddela vad som har hänt. Kontakta även din bank för att utförligt reda ut transaktionerna.